Nu är samrådsperioden avslutad. Vad är nästa milstolpe? Läs mer >>

Planen är att bygga två fyravåningshus i grönstråket (slänten) på Lundagatan.

Vi protesterar mot att ett värdefullt naturkvarter i Stockholm ska försvinna till förmån för två fyravåningshus!

I Lundaslänten, grönområdet mellan nedre och övre Lundagatan på Södermalm, planerar Stockholms stad att bygga bort en stor mängd träd, buskar och annan växtlighet till förmån för två fyravåningshus med ca 45 mestadels små lägenheter – trots att det finns en mängd nackdelar med att bebygga just denna plats.

Hur kan du/ni protestera mot fyravåningshusen på Lundagatans naturkvarter?

1. Skriv en samrådsinlaga. (Inte längre möjligt)
2. Skriv under namninsamlingen. (Inte längre möjligt)
3. Kontakta ansvariga politiker och tjänstemän. Läs mer »

Det uppenbara är att skriva under vår namninsamling men för att delta i samrådet måste du/ni skriva en samrådsbilaga.  Har du frågor  under pågående samråd så kontakta ansvariga politiker och tjänstemän.

1. Skriv en samrådsinlaga (samråd avslutat)

Viktig information om deltagande i samrådet: Samrådet är avslutat så det går inte längre att delta.

Allmänt om samråd:

  • Både individer, företag och organisationer kan delta.
  • Eventuella synpunkter ska lämnas skriftligen. 
  • Ange diarienummer 2016-14774 samt ditt namn och din adress.
  • Deltagande sker genom att synpunkter skickas via mail till stadsbyggnadskontoret@stockholm.se eller via post till: Stockholms stadsbyggnadskontor, Registraturen, Box 8314, 104 20 Stockholm
  • Samråd som är avslutat pågick 23 november 2021 – 17 januari 2022.

Vi har tagit fram information om projektets konsekvenser. Använd gärna denna information till din inlaga i samrådet, men glöm inte bort att också beskriva hur du/ni personligen kommer att påverkas. 

Notera att ett eventuell framtida överklagande bör bygga ungefärligen på de argument som samma person eller grupp framfört skriftligen i samband med samrådet. Ett sådant överklagande bör fokusera på hur de tidigare synpunkterna från skrivelsen inte blivit tillgodosedda i den antagna detaljplanen. 

Samtidigt som du skickar in din inlaga till samrådet kan du passa på att också framföra dina åsikter till ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden. Det är de som tar det slutgiltiga beslutet och en stark opinion mot ett projekt är det viktigaste skälet för dem att ge avslag. Skriv till både de ordinarie ledamöterna och ersättarna.

Kontaktinformation kan ni hitta här.

I nedanstående lista  återfinns argumentationen till samrådsinlagan. Klicka på ett avsnitts plustecken för att öppna avsnittet (minus för att stänga det). Ett avsnitt åt gången visas. Det är viktigt att den  kompletterar med egna åsikter så att  samrådsinlagan blir unik.

Hela innehållsförslaget till samrådsinlaga finns även tillgängligt i följande format:

Klicka här för MS Word-dokument!

Klicka här för PDF-fil!

Lista med argumentationen till samrådsinlagan

Ökade luftföroreningar och trafik

Ökade luftföroreningar och trafik

Att bygga fyravåningshusen på parken mellan övre och nedre Lundagatan skulle med stor sannolikhet leda till ett överskridande av Sveriges lagstiftade gränsvärden för luftföroreningar. Gatans nivå av kvävedioxid ligger redan idag nära ett dygnsmedelvärde om 50 mikrogram. Denna nivå ligger nära det lagstiftade gränsvärdet på 60 mikrogram har påvisats ha allvarliga hälsokonsekvenser, framförallt för barn[1][2].

Den luftkvalitetsutredning som framtagits till samrådet kommer fram till att projektet inte skulle öka nivån av luftföroreningar. Denna slutsats bygger på två oegentligheter. Utredningen avviker från Länsstyrelsens praxis att utreda konsekvenser när nya byggnader byggs, i detta fall år 2023, och redovisar istället konsekvenser nästan tjugo år senare år 2040. År 2040 förväntas fordonsparken ha blivit betydligt mer miljövänlig än idag, vilket innebär att det knappt finns några föroreningar som kan “stängas in” på gatan.

En fingervisning om vad en utredning för byggåret skulle ha visat kan hämtas från den tidigare utredningen för de planerade radhusen. Dessa förväntades öka nivån av kvävedioxid med 10–20% och nivån av PM10 med 5–15% i byggåret 2020. En rimlig förväntning är att flerfamiljshusen skulle ge en ännu större ökning än detta, dels genom att fyra våningar istället för tre våningar höga, dels genom att ha en massiv fasad istället för en varierande höjd och bredd. I den simuleringsmodell som används av Stockholms stad ger högre hus alltid högre föroreningsnivåer. Det är således sannolikt att flerfamiljshusen skulle öka de redan idag skadliga nivåerna av luftföroreningarna för de boende på gatan och resultera i en nivå av kvävedioxid nära eller över den lagliga gränsen.

Den andra oegentligheten är utredningens användande av missvisande siffror för dagens trafiknivå på Lundagatan. Siffrorna är på flera punkter valda utifrån ett “best case scenario” och avviker därmed från Länsstyrelsen riktlinje att luftkvalitetsutredningar bör utgå från ett “worst case scenario”. Siffrorna för dagens trafiknivå kommer från en enskild mätning under pandemin då trafiken varit mindre än vanligt, utan att någon justering gjorts för pandemins tidsbegränsade natur. Ingen uppjustering har heller gjorts för den kommande skärpningen av miljözonen på Hornsgatan år 2022 eller för Stockholms stads planerade ökning av kontrollerna av efterföljandet av den existerande miljözonen.[3] Båda dessa förändringar kan förväntas ge ökad trafik genom att bilar åker på Lundagatan istället för Hornsgatan. Utredningen av den ursprungliga miljözonens påverkan på Lundagatans visade just detta: en ökning av trafiknivån relativt Hornsgatan med 30%, utan att motsvarande ökningar kunde observeras på andra gator i området.[4] Ett tredje skäl till missvisande siffror gäller “smittrafiks” sammansättning. Den trafik som tvingas över till Lundagatan utgörs av bilar som förbjuds att köra i Hornsgatans miljözon på grund av sina höga kväveoxidutsläpp. Någon justering för denna sammansättning görs dock inte i utredningen.

En begränsning med den räknemodell som används för att beräkna halten av luftföroreningar är att den inte tar hänsyn till grönska. En genomgång av Boverket visar att träd och buskar kan ge dramatiskt minskade halter av luftföroreningar (framförallt av PM10).[5] Även en korrekt genomförd luftkvalitétsutredning skulle alltså inte ta hänsyn till det faktum att träd och buskar som finns på slänten och har en förmåga att binda föroreningar tas bort genom bygget. En “worst case scenario”-beräkning borde däremot ta hänsyn till denna påverkan, vilken enligt Boverkets siffror skulle uppgå till en ökning av PM10 med minst 10% (ibid).

Sammanfattningsvis finns stora felaktigheter i det underlag om påverkan på luftkvalité som ligger till grund för dagens samråd. Utredningen frångår Länsstyrelsen riktlinjer på åtminstone två viktiga punkter. Den utvärderar inte effekterna av projektet i byggåret och utgår inte heller från ett “worst case scenario” när det gäller förväntade trafikflöden. Ett korrekt genomfört underlag skulle sannolikt ha visat en ökning av dagens redan höga nivå av luftföroreningar. Denna ökning är hälsovådlig för de boende på Lundagatan och innebär sannolikt att dagens lagstadgade gränsvärden kommer att överskridas. I sammanhanget kan även noteras att WHO nyligen skärpt sina riktvärden till en striktare nivå än såväl EU och Sverige. EU ser nu över luftkvalitetsdirektiven[6] baserat på dessa nya riktlinjer, vilket i sin tur kommer påverka miljökvalitetsnormerna i Sverige. Det är alltså inte osannolikt att projektet kan innebära förändringar oförenliga med framtida svensk lagstiftning.

Referenser:

[1] Nilsson, Peter och Jenny Jans (2021) SNS Analys nr 70. Luftkvalitet och barns hälsa. Erfarenheter från två naturliga experiment.

[2] Naturvårdsverkets hemsida. Barns hälsa och luftföroreningar. länk

[3] Mitti Södermalm (2 mars, 2021) “Miljözonen gjorde luften på Hornsgatan (lite) bättre” länk

[4] Stockholms Stad (2021) Införandet  av  miljözon  klass  2  på  Hornsgatan. Slutrapport. länk till rapport

[5] Boverket (2019) Luftrening. Länk till rapport

[6] Naturvårdsverkets hemsida. Vilken luft vill du ha? Tyck till i EU:s offentliga samråd om luftkvalitet. länk till rapport

Buller

Buller

Flerfamiljshusen kommer att försämra platsens egenskaper att absorbera buller eftersom vegetation i form av över 50 fullvuxna träd och ett flertal buskar tas bort, samtidigt som gaturummet blir trängre. Den bullerutredning som gjorts inför samrådet menar att bullernivån kommer att öka med 0.5 decibel.

Tyvärr är den del av utredningen som behandlar påverkan på befintliga bostäder svår att bedöma. Det står till exempel ingenting om hur dagens slänt kan absorbera buller och huruvida detta skiljer sig mellan vår och sommar. För att kunna göra en bedömning av påverkan på bullernivån behövs mer information om hur beräkningarna gjorts och om man till fullo tagit hänsyn till de bullerdämpande egenskaper som slänten har idag. Det står dock klart att projektet skulle innebära höga nivåer av buller i fyravåningshusen och höjda nivåer av buller för befintliga bostäder.

I planbeskrivningen står det att terrasserna på de nya byggnaderna kommer att behöva ha 1,5 meter höga bullerskydd för att bullerkraven ska mötas. Dessa bullerskydd har dock inte ritats in på husen. Det är därför tveksamt om de kan inkorporeras utan att göra avsteg från de krav som finns för att byggnationen ska passa in i stenstaden.

Stadsbyggnadskontoret gör i utredningen avsteg från principen att ta hänsyn till en förväntad ökning av trafik i framtiden. Även om utredningen följer praxis att utvärdera buller år 2040 används inte förväntade trafiksiffror för detta år utan för idag. De trafikmätningar som gjorts under de tre senaste åren har visat på en stadig ökning, så att bortse från praxis är uppenbarligen inte grundat i den trafikutveckling som skett. Korrekta siffror för 2040 skulle ha varit de som tillämpats av Stadsbyggnadskontoret i den bullerutredning som gjordes till samrådet för projektet vid norra Högalid (diarienummer 2016-14530). Där uppskattades trafiken på Nedre Lundgatan uppgå till 5320 bilar per dygn år 2040, vilket är 1820 fler bilar än den siffra som tillämpas i den föreliggande utredningen. Vi alla andra byggprojekt som låg ute för samråd 20e december 2021 och beräkningsunderlaget för bullerutredningar redovisats används trafikverkets uppräkningstal för att beräkna trafikflöden 2040[7]. Att anta konstant trafik fram till 2040 och att utgå från en enskild trafikmätning är alltså helt unikt för projektet på Lundagatan.

Det är inte bara dem som bor på gatan idag som drabbas av den felaktiga bullerutredningen. Även med de underdrivna bullernivåerna i den nuvarande utredningen ligger nivån i de nya husen nära de tillåtna gränserna. En korrekt utredning är alltså nödvändig även för att garantera de boende i de nya husen en dräglig boendemiljö.

Referenser:

[7] Dessa projekt har diarienumren: 2016-00773, 2017-09938, 2020-05367, 2020-06982 och 2020-13680.

Ökad insyn

Ökad insyn

En stor negativ konsekvens av projektet är att de boende på både övre och nedre Lundagatan kommer få stor insyn från de nya husen, samtidigt som samma problem skapas i de nya bostäderna. Att det blir så pass stor insyn beror på en kombination av tre faktorer. Gatorna kommer att bli relativt smala, de nya bostäderna kommer att ha ett stort antal fönster som vetter direkt mot fönstren på motstående byggnader, och de nya husen kommer att få stora terrasser. Trots denna stora påverkan har Stadsbyggnadskontoret inte valt att utreda denna fråga till samrådet (!) Med tanke på att påverkan är större än vad som normalt är acceptabelt är detta ytterst märkligt.

På övre Lundagatan har de nya husen cirka 50 fönster som vetter direkt mot bostädernas fönster i kvarteret Marmorn. De har även terrasser på både tredje och fjärde våningen. I och med att gatan bara är 9 meter bred, vilket är avsevärt smalare än de typiska gatorna i stenstaden, kommer dessa fönster och terrasser att innebära en betydande olägenhet för de boende både i Marmorn och i de nya husen.

Nedre Lundagatans bredd på 13,5 meter ligger nära bredden på de smalaste gatorna i stenstaden. Mot denna sida kommer de nybyggda husen gemensamt att ha upp emot 120 fönster, som på grund av de dåliga ljusförhållandena kommer att vara extra stora ateljéfönster. De kommer med andra ord att maximera insynsproblemet. Utöver detta utgörs hela fjärde våningen av terrasser. Dessa fönster och terrasser får direkt insyn i bostäderna på nedre Lundagatan.

I Samrådsredogörelsen från 2019 (sid. 12) påpekade Stadsbyggnadskontoret att ”Många enskilda framför att det är negativt att bostäder på Nedre Lundagatan får mer insyn”. Som svar på detta skrevs att: ”Kontoret anser dock att avståndet på ca 13,5 meter till de nya bostädernas fönster är acceptabelt. I stenstaden förekommer 12- respektive 18-metersgator traditionellt. Kontoret har tillsammans med arkitekten bearbetat fönstersättningen och fönsterstorleken för att dels minska insyn och dels att de nya bostäderna ska bidra med ljus och liv i gaturummet”

Istället för att, som utlovat, bearbeta fönstersättningens storlek och placering för att minska insynen går nuvarande förslag i motsatt riktning. Det tidigare förslaget hade inga fönster eller terrasser mot övre Lundagatan och framför allt snedställda, mindre fönster mot Nedre Lundagatan. Det nya förslaget innebär nästan 50 nya fönster och stora nya terrasser mot övre Lundagatan. Denna gata blir dessutom endast 9 meter bred, vilket är mindre än de 12 meter som Stadsbyggnadskontoret anser vara acceptabelt. Det nya förslaget har även 120 extra stora ateljéfönster samt omfattande terrasser mot nedre Lundagatan, jämfört med det tidigare begränsade antalet fönster för radhusen.

Minskat ljusinsläpp

Minskat ljusinsläpp

De nya fyravåningshusen byggs nära husfasaden på nedre Lundagatan (13m) och ännu närmare husfasaden på övre Lundagatan (9m). I planbeskrivningen står tydligt att husen skulle försämra ljusförhållandena för existerande bostäder och lokaler på båda gatorna. Denna påverkan blir dessutom markant större i jämförelse med det ursprungliga radhusförslaget.

Nedre Lundagatan påverkas mycket negativt eftersom förslaget inte följer de principer som finns för byggnaders höjd i innerstaden. I planbeskrivningen står att ”De föreslagna nya volymerna har samma höjd som gatusektionerna är breda, vilket är en princip som gäller i stora delar av innerstaden som ett mått för att få ner ljus i gaturummen.” Denna beskrivning av projektet stämmer dock inte. De nya byggnadernas höjd från botten av nedre Lundagatan uppgår till 15 meter, vilket är högre än Nedre Lundagatans bredd på 13,5 meter. Mot övre Lundagatan är huset upp till 10 meter högt, medan gatan är 9 meter bred.

Den stora negativa påverkan på Nedre Lundagatan illustreras av den arkitektoniska beskrivningen av de nya fyravåningshusen. Gatans mörker nödvändiggör att husen byggs med stora ateljéfönster. Någon hänsyn tas dock inte till att existerande lägenheter och lokaler på Nedre Lundagatan saknar denna typ av fönster och kommer att få ett dagsljus som inte möter minimikraven för nybyggnationer.

Bristfällig barnkonsekvensanalys

Bristfällig barnkonsekvensanalys

Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. Detta innebär att barnrättsperspektivet ska beaktas vid tillämpningen av PBL, så som bland annat principen om barnets bästa (art 3) och rätten att uttrycka sin mening och höras (art 12). Detta är också något som slås fast i en rapport från Boverket (2020:24). Även FN:s organ för barnets rättigheter, UNICEF, har länge arbetat för en barnvänlig stadsplanering och varnat för urbaniseringens negativa påverkan på barns liv och utveckling.

 

I området kring Lundagatan finns flera förskolor och en skola: Lundaskolan, Entill Crocodill, förskolan Plommonlunden och förskolan Grönkulla. Även Skinnarviksparken och dess lekplats som besöks av många barn året om är en del av området. Den planerade byggnationen på Lundagatan har således direkt påverkan på många barn och barnens rättigheter:

 

  • Den långa byggprocessen och höga bullernivåerna under byggnadstiden riskerar att ha en negativ inverkan på skolgång och lärande (art 28) samt inskränka barnens rätt till lek och att röra sig utomhus (art 31).
  • Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar och exponering för luftföroreningar tidigt i livet riskerar att ge livslånga konsekvenser för barnens fysiska och mentala utveckling. De ökade luftföroreningarna som beskrivits ovan kommer alltså ha särskilt allvarliga konsekvenser för barn. De ökade luftföroreningarna i en miljö där barnen vistas dagligen strider mot barnets rätt till hälsa (art 24).
  • Tillgången till dagsljus och solljus har stor påverkan på barnens hälsa och prestation i skolan. I Folkhälsomyndighetens rapport från 2017 (s. 11)[8] beskrivs hur en ökad ljusstyrka i skolmiljö ger positiva effekter på prestation på både kort och lång sikt. “En utsikt mot vegetation snarare än steril miljö verkar positivt för inlärningen och s.k. ”gröna skolor” visar goda studieresultat.” I en studie om skolmiljö från Socialstyrelsen konstateras att barn som gick i klassrum utan fönster hade en förändrad årstidsvariation av morgonkortisol och sämre längdtillväxt (Socialstyrelsen 2006).[9] I planbeskrivningen står tydligt att husen skulle försämra tillgången på dags-och solljus och mörklägga framförallt nedre/bottenplan där förskolorna ligger, liksom ta bort utsikt mot vegetation för eleverna på Lundaskolan. Projektet riskerar alltså att påverka barnens hälsa och prestation.
  • Enligt läroplanen för förskolan Lpfö 18, s. 9 ska “utbildningen ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle”. Det har även gjorts flera studier som visar på att barns hälsa och välmående är beroende av tillgången till natur. Att ta bort träden och berget i barnens närmiljö torde gå emot detta.
  • Barnen har rätt att tycka till om förslaget och få återkoppling på sina synpunkter (art 12). I Boverkets utredning uppmanas kommunen att engagera barn i planeringsprocessen. Hittills har endast Lundaskolans ledning kontaktats, varför barnens åsikter inte kan anses ha blivit hörda. Lundaskolans ledning informerades inte heller om det faktum att bygget av flerfamiljshus kommer att leda till ökade luftföroreningar.

Referenser:

[8] Folkhälsomyndigheten (2017) Ljus och hälsa: En kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljö. länk till rapport

[9] Socialstyrelsen (2006) Förslag till ett uppföljningssystem för inomhusmiljön. länk till rapport

Obefintlig information om konsekvenser av sprängning och markberedning

Obefintlig information om konsekvenser av sprängning och markberedning

Fyravåningshusen byggs i suterräng och kommer att behöva föregås av sprängningar och annan markberedning. I den geotekniska utredningen som tidigare framtogs för de planerade radhusen[10] konstaterades:

  • att inga geotekniska undersökningar hade gjorts,
  • att en riskanalys med avseende på vibrationer och sättningar rekommenderades i bygghandlingsskedet och
  • att jordbergsonderingar i Lundagatan för kontroll av bergnivåer rekommenderades i den kommande projekteringen.

Enligt 4 kap 33§ Plan- och bygglagen ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av planeringsförutsättningarna. Detta omfattarbergtekniska problemställningar som kan påträffas inom eller i anslutning till planområdet. Kommunen behöver ta ställning till de åtgärder som rekommenderats i bergstekniskt PM.[11] Planbeskrivningen redovisar inga av de bergtekniska problemställningar som benämns i det PM i Geoteknik som framtogs till samrådet inför de tidigare planerade radhusen. Planbeskrivningen är alltså djupt bristfällig i detta avseende och varken kommunen eller invånare som berörs av byggprojektet kan få en uppfattning om vilka konsekvenser planerad sprängning och markarbete kan få.

Att underlåta en genomgående utredning strider inte bara mot PBL utan riskerar dessutom att få konsekvenser för närliggande byggnader. Ett stort antal grannfastigheter, vissa klassade med synnerligen höga kulturhistoriska värden, är gamla. Det finns flera förskolor och en skola i området kring Lundagatan, där Lundaskolan och Entill Crocodill ligger mitt emot det planerade sprängningsarbetet. Strax intill ligger det stora byggprojektet gällande höghus på innergården till kvarteret Plankan. I närområdet ligger också en tryckstegringsstation.

Att underlåta att göra en sådan utredning är inte heller praxis i stadsbyggnadskontorets arbete. I den utredningen som gjordes till samrådet till projektet på Norra Högalid gjordes just en sådan utredning. Den utredningen visade dessutom på att det finns stora utmaningar med att bygga i just det här området[12].

Referenser:

[10] Iterio (2015) PM Geoteknik: Projekteringsunderlag för Lundagatan, planerade stadsradhus Södermalm, Stockholm. länk till rapport.

[11] Boverket (2020) Block – och bergstabilitet länk till rapport

[12] Geosigma (2021) PM Bergteknik Bergbesiktning – Utredning bergsläntlutning och översiktlig rådgivning sprängteknik på Skinnarviksringen, Stockholm länk till rapport

Minimal tillförsel av bostäder

Minimal tillförsel av bostäder

Fyravåningshusen tar i anspråk ett värdefullt markområde i kollektivtrafiknära läge för att bygga ett mycket litet tillskott av bostäder. Av de 45 planerade bostäderna är 30 stycken under 35 kvm. Med tanke på att projektet består av två huskroppar som är över 40 meter långa är den totala boytan på mindre än 2000 kvadratmeter försvinnande liten. Detta beror på naturkvarterets topografiska olämplighet för byggnation. Slänten är smal och lutningen gör att husen måste byggas i starkt lutande suterräng. Boytan blir därför mycket liten i förhållande till hur många kringliggande hushåll som påverkas.

Projektet påverkar boende längs totalt 170 meter av övre och nedre Lundagatan (85 meter på varje sida). Av dessa byggnader utgör 85 meter av blåmärkta fastigheter och 42 meter av grönmärkta. Det gör också att väldigt många påverkas av bygget. Bara i BRF Marmorn på övre Lundagatan finns 539 bostäder. BRF Marmorns 21 440 kvadratmeters boyta kan också användas för att illustrera hur försvinnande litet tillskottet är i förhållande till hur stor påverkan projektet har.

Felaktig, missvisande och utebliven information

Felaktig, missvisande och utebliven information

Informationen inför och under samrådet, liksom underlaget till samrådet, har varit fullt av rena felaktigheter och missvisande data. Samtidigt har central information utelämnats. Detta göra det nära nog omöjligt för personer som påverkas av projektet att fullt ut utvärdera och ta ställning till dess negativa konsekvenser. Det är dessutom oacceptabelt att privatpersoner ska behöva agera granskare för dessa brister ska uppdagas. Här följer några exempel på detta:

  • Husen möter den lagliga definitionen av fyravåningshus. Trots detta har de genomgående beskrivits som trevåningshus eller trevåningshus med mindre inslag av fyra våningar.
  • I planbeskrivningen står att husen följer principen för stenstaden om att inte bygga hus som är högre än vad gatan är bred. Det är dock helt felaktigt, både på övre och nedre Lundagatan.
  • Problem med insyn har inte beskrivits trots att detta är en av de värsta konsekvenserna.
  • I luft- och bullerutredningarna har staden valt orealistiska trafiksiffror på ett sätt som avviker från Länsstyrelsens praxis och får projektet att framstå i orealistiskt positiv dager.
  • I det material som presenterats inför samrådet ges en felaktig och inkomplett bild av hur husen kommer att se ut. Till exempel saknas bilder av hur husen kommer se ut ovanifrån, trots att flera hundra hushåll i kvarteret Marmorn kommer att se husen ovanifrån. Vinklar och ljussättning är förskönande och man har ignorerat att rita in det 1.5 meter höga bullerskydd som kommer att förfula de nya byggnaderna
  • I planbeskrivningen presenterar Stadsbyggnadskontoret att det kommer att finnas ett gruppboende i projektet. Detta bygger dock inte på något annat än en löst formulerad idé som inte förankrats i någon av de relevanta nämnderna som behöver ta beslut för att ett sådant gruppboende ska genomföras. I dagsläget är skrivningen om gruppboende inget annat än en tom formulering för att sätta projektet i ett bättre ljus.
  • I den ursprungliga kulturmilljöutredningen lyftes vikten av att bevara siktlinjer mellan övre och nedre Lundagatan. I den uppdaterade kulturmiljöutredningen tolkas problemet med förstörda siktlinjer istället som att gälla siktlinjerna längs med Lundagatan.
  • Flerfamiljshusen lyftes som ett sätt att få ett större tillskott av bostäder. Trots detta ger flerfamiljshusen en mindre boyta än det ursprungliga projektet. Detta är inte nämnt någonstans.
  • Det nya samrådsmaterialet från stadsbyggnadskontoret beskriver enbart förbättringar jämfört med det ursprungliga förslaget trots att det skett dramatiska försämringar på de flesta punkter.

Kulturhistoriska värden förstörs

Kulturhistoriska värden förstörs

Byggnation på slänten på Lundagatan strider mot Plan- och bygglag, Kap 2 Allmänna och enskilda intressen 6 §: och kap 8 Förbud mot förvanskning 13 §: En byggnad [tomt, allmän plats] som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Fyravåningshusen skulle förstöra oersättliga kulturhistoriska, planhistoriska och samhällshistoriska värden. Framför allt eliminerar de en central komponent i den genomtänkta arkitektoniska kompositionen av kvarteret Marmorn som ligger vid övre Lundagatan.

För att förstå varför fyravåningshusen förstör oersättliga värden måste dessa värden beskrivas. I Stockholms stadsmuseums inventering och klassificering av Stockholms innerstad är kvarteret Marmorn blåmärkt, vilket motsvarar fordringar för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Kvarteret är placerat i en särskild kategori tillsammans med exempelvis Stadsholmens husbestånd, kyrkobyggnader och statliga byggnadsminnen. Arkitekten Sven Wallander, som planerade Kungsgatan och ritade ett av Kungstornen, utformade Marmorn 1930. Med lamellhus riktade i nord-sydlig riktning där ljus släpptes in på gårdarna mellan husen, togs det första klivet mot en funktionalistisk stadsplan. Wallander beskrev projektet som banbrytande: ”Med detta stadsplanesystem har vi nu definitivt lämnat medeltidens mörka tidevarv bakom oss” (Spektrum, 1932). Han menade även att en ”vid utsikt skulle möjliggöras genom husens stora avstånd från varandra, eftersom de skulle läggas med stora planterade områden mellan sig” (ibid)

Marmorns utformning med femvåningshus, hörnbalkonger, platta tak, huvudsakligen små lägenheter med 1-2 rum, ackompanjerande grönstråk runtom och relativt stora planterade innergårdar är representativt för den nya stadsplaneringen. Liknande funktionalistiska kvarter i Berlin är uppsatta på UNESCO:s lista för världskulturarv.

För att balansera de kompakta huskropparna planlades grönområden runt Marmorn. I stadsplanen från 1930 är den gröna slänten mellan övre och nedre Lundagatan markerad och benämns ”parkgräns”. I ”Särskilda bestämmelser”, i anslutning till Stadsplan PL 845 står angivet: ”Med prickning betecknat område får icke bebyggas”. Dokumenten slår fast att den branta gröna slänten framför södra Marmorn, liksom parkområdet i norr, tillhör planläggningen av kvarteret Marmorn.

Den tidiga funktionalismens arkitekter strävade efter sol, luftighet och grönska i anslutning till bostäderna. Förslaget att bygga fyravåningshus på det naturkvarter som utgör fonden till Marmorns öppning i söder är ett uttryck för en grundläggande brist på insikt om den funktionalistiska stadsplanens ideal. Fyravåningshusen skulle skjuta upp över den övre Lundagatan med två till tre våningar. Därmed försluts två av Marmorns fyra gårdsöppningar och sikten mot söder stängs. Upplägget visar en bristande respekt för det kollektiva gemensamma kulturarv som kommande generationer har rätt till.

Det är också viktigt att påpeka att fyravåningshusen har avsevärt större påverkan än de tidigare planerade radhusen. Detta gäller även om de nya byggnaderna täcker 85 meter av slänten istället för 105 är. Fyravåningshusen stänger till innergårdarna i större utsträckningen än radhusen, vars höjd varierande mellan två och tre våningar. Vid samrådet för radhusen påpekade dessutom både planbeskrivningen och kulturmiljöutredningen vikten av denna varierande höjd för att bevara den visuella kontakten mellan övre och nedre Lundagatan. Med massiva fyravåningshus försvinner dessa siktlinjer. Andra negativa konsekvenser som togs upp i den ursprungliga kulturmiljöutredningen och som nu förvärras innefattar att nedre Lundagatan blir ännu mörkare, att det blir ännu svårare att avläsa topografin och att inga nya träd kommer att planteras.

Projektet skadar ett biotopskyddsområde

Projektet skadar ett biotopskyddsområde

En del av planområdet klassas som allé och utgör således ett biotopsskyddsområde enligt 5§ i Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. och bilaga 1. Detta är också något som framhålls särskilt av Länsstyrelsen i sitt samrådsyttrande. Enligt Miljöbalken 7 kap. 11 § får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde och dispens kan endast ges om det finns särskilda skäl (7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken). Dispensmöjligheten ska tillämpas restriktivt och vid prövningen av om särskilda skäl föreligger ska en intresseavvägning göras enligt 7 kap. 25 och 26 §§ Miljöbalken. Eftersom allén utgör en del av den ursprungliga planen för kvarteret Marmorn utgör kulturmiljön ett särskilt skäl att inte bevilja dispens.

Naturmiljön förstörs

Naturmiljön förstörs

Flerbostadshus på parken mellan övre och nedre Lundagatan skulle ha stor negativ påverkan på naturmiljön. Dessa konsekvenser är helt oförenliga med Stockholms stads handlingsplan för att skydda och främja biologisk mångfald i staden.

Slänten mellan övre och nedre Lundagatan är en stadsbiotop som är detaljerat omskriven i Södermalms parkplan som ett ”naturkvarter”.  Delar av slänten är dessutom en allé och därmed klassat som biotopsskyddsområde enligt 5§ i Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. och bilaga 1. Detta är också något som framhålls särskilt av Länsstyrelsen i samrådesyttrandet. Naturkvarteret är en del av Marmorns gröna krans och ett fundament i den då moderna arkitekturens idé om ”hus i park”, ljus och rymd. Det är en del av en grön infrastruktur där gröna korridorer, småskaliga kilar är ett viktigt komplement till större parker. I slänten finns träd och buskar som planterades på 1930-talet. Det finns flera olika stora träd och mycket tätt buskage. Naturkvarteret innehåller oersättliga ekologiska värden och utgör en viktig biologisk spridningskorridor som binder samman Högalidsparken och Skinnarviksparken. Som spridningskorridor möjliggör naturkvarteret att växter och insekter kan sprida sig mellan olika parker och vidare ut i stadens gröna struktur. Träden och buskarna på slänten bidrar även till en god boendemiljö med grönska och minskade luftföroreningar. Om husen byggs, försvinner den viktiga spridningskorridoren, och boendemiljön försämras för cirka 1000 hushåll kring Lundagatan.

Callunas naturvärdesinventering visar att uppemot 50 träd skulle fällas, varav ett större träd med extra stort skyddsvärde som är klassat som ett värdeelement.[13] Utöver detta försvinner undervegetation och buskar. Fyravåningshusen skulle ge en större nettoförlust av träd än de 13 stadsradhus som tidigare planerades att byggas. Även om 8 träd bevaras på den del av slänten som ”sparas” genom övergången till flerfamiljshus, förloras de 13 träd som skulle planterats på radhusens innegårdar för att kompensera för förlusten av träd i naturkvarteret.

Det är inte bara träd som förloras: vid den senaste naturinventeringen upptäcktes en eldsnabbvinge och tidigare har naturvårdsarten stenknäck observerats.

Att förstöra förstör inte bara en värdefull grön lunga för det boende på Lundagatan, det strider också mot Stockholms stads arktitekturpolicy och miljöbalken. Nedan kommer vi att beskriva hur projektet gör det.

Stockholms arkitekturpolicy antogs med stor majoritet i kommunfullmäktige 4:e oktober 2021. Där skrivs att: ”Det gröna i staden utgör en levande del av arkitekturen. Träd, planteringar och grönytor fungerar som strukturerande element i annars hårdgjorda miljöer… Därutöver bidrar grönskan till att stärka stadens ekosystem, främja klimatanpassning och utöka den biologiska mångfalden.” Det är tydligt att förstörandet av naturkvarteret på Lundagatans slänt skulle bryta mot dessa principer.

Det aktuella området ingår i riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] och omfattas därför av följande lagrum i miljöbalken 3 kap. 6 § “Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.”

För den del av planområdet som är allé och klassat biotopsskyddsområde enligt 5§ i Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. och bilaga 1 är skyddet extra starkt. Enligt Miljöbalken 7 kap. 11 § får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde och dispens kan endast ges om det finns särskilda skäl (7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken). Dispensmöjligheten ska tillämpas restriktivt och vid prövningen av om särskilda skäl föreligger ska en intresseavvägning göras enligt 7 kap. 25 och 26 §§ Miljöbalken. Denna restriktiva bedömning är också något som Högsta Mark och Miljööverdomstolen slår fast i praxis (MÖD 2015:28). Dispens för borttagande av allén på Lundagatan borde avslås då ett sådant borttagande skulle förstöra ett biotopsskyddsområde, förstöra kulturvärden, försämra luftkvalitén, förstöra en viktig spridningskorridor, hota skyddade arter och inskränka på en rad andra enskilda intressen. Inte heller de föreslagna åtgärderna för att kompensera för träden uppfyller de krav som ställs för att dispens ska beviljas enligt 16 kap. 9 § miljöbalken och MÖD 2015:28.

Enligt planbeskrivningen skulle de förlorade naturvärdena kompenseras. Sophia Norrman Winter, ansvarig handläggare på Stadsbyggnadskontoret, intygar att det är kommunen (alltså inte den eventuella bostadsrättsföreningen) som kommer att ansvara för vegetationen på det nya huset. Det finns dock inga avtal eller styrkande dokument som garanterar att kommunen kan fullfölja sitt åtagande att ersätta avverkad vegetation och underhålla den nya. Dessutom, även om plantering genomförs av sedum och fasadväxter på det sätt som skildras i planbeskrivningen, kan dessa inte kompensera för de värden som går förlorade då de inte i närheten bidrar till ekosystemtjänster som äldre träd.

Referenser:

[13] Calluna (2021) Naturvärdesinventering vid Lundagatan, Södermalm, 2017 med kompletterande inmätning av fällda träd 2019 och 2021. Länk till utredning

Planerna strider mot Stockholms Byggnadsordning

Planerna strider mot Stockholms Byggnadsordning

Kommunfullmäktige antog 2020 Stockholms nya byggnadsordning. Byggnadsordningen är en del av stadens samlade strategier för Stockholm gestaltning. I sektionen Stenstadens krans beskrivs funktionalismens stadsbyggnadsideal, historia och utveckling. Bl.a. skildras hur “1931 års byggnadsstadga föreskrev att nya stadsdelar skulle skiljas åt av parkområden”, att “Marken mellan husen präglades av naturmark med berghällar och träd” och Ett medvetet förhållningssätt till naturlandskapet blev karakteristiskt för stadsdelarna i stenstadens krans.” (s. 141 – 142).

Gällande att komplettera med ny bebyggelse uttrycker den nya byggordningen vägledningen att “Ta tillvara och utveckla den gröna karaktären med förgårdsmark i gaturummet och naturmark mellan husen.” (s.145). Förslaget att bygga två fyravåningshus strider mot detta då den gröna karaktären byggs bort.

Ökade föroreningar i dagvattnet kan strida mot miljökvalitetsnormer

Ökade föroreningar i dagvattnet kan strida mot miljökvalitetsnormer

Enligt den dagvattenutredning[14] som genomförts i samband med samrådet kommer flera föroreningar i dagvattnet att öka, däribland tungmetaller som koppar, zink, krom och nickel, men också fosfor, kväve och suspenderat material. Detta sker trots åtgärdsförslag som gröna tak och växtbäddsystem på terrass.

Förutom ökade föroreningshalter skulle fyravåningshusen också minska avrinningsytorna. Dessa två faktorer ökar tillsammans belastningen på reningsverket i Henriksdal och minskar dess möjlighet att rena fosfor, kväve och syretärande ämnen. En överbelastning av reningsverket innebär i sin tur att kemikalier och metaller orenade rinner ut i recipienten Strömmen.

Strömmen är idag en statusklassad vattenförekomst (Strömmen, SE591920-180800) och omfattas av EU:s ramvattendirektiv. Enligt miljökvalitetsnormen (MKN) i VattenInformationSystemet för Sverige (VISS) statusklassificering har Strömmen otillfredsställande ekologisk status, vilket är den näst sämsta klassificeringen. Enligt VISS är detta på grund av alltför höga halter av framförallt koppar, zink, kväve och fosfor. Samtliga dessa ämnen beräknas öka vid exploatering. Strömmens kemiska status är redan idag ”ej god” på grund av för hög nivå av metaller.

Strömmen har fått undantag att nå miljökvalitetsnormen ”måttlig ekologisk status 2027”. Eftersom de ämnen som ligger till grund för nuvarande ”otillfredsställande” status kommer att öka vid exploatering kan denna strida mot nuvarande uppsatta mål för miljökvalitetsnormer.

Referenser:

[14] Water Revival Systems (2021) Dagvattenutredning för del av Södermalm 2:8 Länk till utredning

Negativ klimatpåverkan

Negativ klimatpåverkan

Förslaget att anlägga flerbostadshus i Naturkvarteret, slänten mellan övre och nedre Lundagatan, går emot stadens strävan till anpassning till ett förändrat klimat, vilket bland annat innebär bevarande av grönytor som kan utjämna temperaturväxlingar och omhänderta dagvatten.

Klimatkrisen är en realitet. Enligt FN:s klimatrapport går det fortare med uppvärmningen än vad forskarna trott. Vi har det senaste året haft extremväder över hela världen, med skyfall, värmeböljor, bränder. Sommaren 2021 var det svåra skyfall i Tyskland och Belgien med hundratals döda. I Sverige drabbades exempelvis Gävle av extrema regnmängder. Stockholm var varmast i landet i juli 2021.

Det finns en stor kunskap hos forskarna om hur träds upptag av koldioxid kan bromsa uppvärmningen. Träd ger svalka, tar upp koldioxid, avger syre, inte minst större, äldre träd är viktiga, de har större kapacitet, de är också mer motståndskraftiga mot sjukdomar. I naturkvarteret finns flera olika stora träd som ask, björk, alm, lönn. Forskning visar att våra inhemska träd har den bästa förmågan att sänka temperaturen på våra breddgrader.

Boverket konstaterar angående urbana träd och ekosystemtjänster att ”Den största insats man kan göra för ekosystemtjänster i staden är att bevara gamla träd. Det tar tid innan vi får gamla stora träd som ger denna mängd av nyttor. Ett minimum för att ett träd ska uppfattas som gammalt är 50 – 100 år.[1]

Städer blir lätt till värmeöar, träd kan sänka temperaturen med flera grader. Uppsala, en stad bland flera, dock inte Stockholm, har därför som policy att inte hugga ner träd. Man planterar istället nya träd och kompletterar med Sedum på tak och andra hårda ytor. Nu planeras en matta av Sedum på taken på de tänkta husen på Lundagatan. Men Sedum ersätter inte träd. Forskningsrapporter visar att Sedum tar upp cirka 45 gram kol per m2 och år. Träd kan, beroende på storlek, ta upp mellan 10 och 50 kg koldioxid per m2 och år.

De planerade flerbostadshusen är 12 m djupa och 40 m breda vardera och upptar vart och ett en yta på 480 m2. Om man lägger till några kvadratmeter som behövs för att utföra arbetet, handlar det om en markyta på cirka 500 m2. Det innebär att ca 50 träd och buskar måste huggas ner. Släntens växtlighet skulle decimeras kraftigt med en negativ klimatpåverkan som följd.

Marken är viktig som avrinningsyta som absorberar vatten. Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap löper flera tättbebyggda områden, inklusive Stockholm, hög risk att drabbas av svåra översvämningar i framtiden[16]. Förtätningen av staden har bland annat lett till brist på grönytor, mark som behövs för att absorbera vatten försvinner. Boverket varnar därför: ”Just nu ser det ut som att hela områden kommer att drabbas, men det kan bli värre konsekvenser i storstäder med mycket hårda ytor där vattnet har svårare att rinna undan, det finns en risk för stora vattensamlingar, överfyllda dagvattenledningar och översvämmade källare i områdena.[17]

Även om gränsvärdena möts, leder bygget på Lundagatan trots detta till en ökad risk. Dessutom ökar belastningen på stadens dagvattentäkt, vilket ökar systemrisken.

Det handlar om framtiden för våra barn och barnbarn. Det vore det ytterst allvarligt om stadsbyggnadsnämnden säger ja till att skövla grönskan i naturkvarteret vid Lundagatan för att bokstavligen spränga in två fyravåningshus där. Att bygga klimatsmart kan vara att inte bygga alls.

Referenser:

[15] Boverket (2019) Urbana träd och ekosystemtjänster. Länk till rapport

[16] MSB (2021) Här är Sveriges största riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. Länk till rapport

[17] Boverket (2018) Naturens betydelse för klimatanpassning Länk till rapport

P-tal

P-tal

Det är redan idag brist på parkeringsplatser i området runt Lundagatan. Enligt planbeskrivningen tillkommer behovet av 11 parkeringsplatser, en uträkning som tycks felaktig då det med 45 bostäder och ett P-tal på 0.28 krävs 13 stycken. Enligt planbeskrivningen kommer även 6 parkeringsplatser att försvinna, en beräkning som inte tar hänsyn till att gångbanan kommer att behöva breddas utanför tryckstegringsstationen. En mer korrekt beräkning är att 11 platser försvinner och att projektet skapar ett behov av totalt 26 nya platser. Enligt planbeskrivningen ska nya parkeringsplatser hyras i ett parkeringsgarage. Med tanke på att 600 ytterligare bostäder är under uppförande eller är i planeringsfasen i närområdet är det dock tveksamt om dessa parkeringsplatser kommer finnas tillgängliga när husen byggs.

Trafikproblem under byggnationstiden

Trafikproblem under byggnationstiden

Redan vid det förra samrådstiden lyfte många boende att det kan skapas stora problem med trafikflöden under byggnationstiden. Trots detta har Stadsbyggnadskontoret valt att inte utreda denna fråga. I och med att det inte finns något område mellan planområdet och gatorna, eller möjligheter att använda delar av slänten som avställningsplatser under bygget, kommer delar av gatorna behövs ta i anspråk under byggtiden. Detta kan skapa stora problem. Nedan beskrivs varför detta är problematiskt

Även om övre Lundagatan endast är en lätt trafikerad gata är det enda bilvägen fram till cirka 700 hushåll. I och med att gatan endast är nio meter bred skulle bygget ge en risk för att gatan skulle behöva stängas av för trafik. Det gör det dock omöjligt för räddningsfordon och färdtjänst att nå hushållen på övre Lundagatan. Stadsbyggnadskontoret behöver presentera en lösning på detta problem för att kunna gå vidare med projektet.

Nedre Lundagatan är en högt trafikerad gata och är enda möjligheten för fordon som inte får köra på Hornsgatan att komma från Ringvägen till Hornstull. Dessutom går den viktiga buss 66 längs vägen. Att stänga av ett eller två körfält på nedre Lundagatan skulle alltså skapa stora trafikproblem och är därmed inte möjligt.

2. Skriv under vår namninsamling(avslutad)

OBS! Namninsamlingen har avslutats och lämnats in till Stadsbyggnadskontoret. Det blev 860 underskrifter.

Vill du också stoppa planerna på att bygga fyravåningshus på Lundagatan? Namninsamlingen fanns hos Skrivunder.com.


Retur till början av sidan >


Engagera dig


Läs remissvar


Läs remissvar


Engagera dig